Svensk getost – från chèvre till källarlagrad Caprin
Getost är långt ifrån en enda produkt. I Sverige tillverkas allt från krämig, ung chèvre till fasta salladsostar och källarlagrade specialiteter med anor från Jämtland och Västernorrland. Den här guiden hjälper dig skilja typerna åt.
Vad gör getost till getost
Getost är, föga förvånande, ost gjord på mjölk från get i stället för ko – det är också förklaringen till namnet. En del av getostens karaktäristiska syrlighet kan komma från fria fettsyror som kaprinsyra i getmjölken, men det är inte den enda förklaringen till smaken. Kaprinsyra har för övrigt fått sitt namn av det latinska ordet för get, capra. Tillverkningen liknar i grunden vanlig ostframställning, men råvaran ger osten dess särskilda profil oavsett om slutresultatet blir en mjuk chèvre eller en fastare, saltare typ.
Chèvre är den mest kända internationella varianten: en vitmögelost, ofta formad som en smal cylinder, med en frisk syra som gör den populär tillsammans med honung. I Sverige finns dessutom flera egna traditioner. Jämtländsk vit källarlagrad getost tillverkas av opastöriserad mjölk från svensk lantrasget, en tradition som enligt regionala källor funnits i trakten i över 1000 år och som gynnas av de röda mögelsvampar som trivs särskilt bra där. Vit Caprin är en annan traditionell svensk getost, med rötter i Västernorrland.
Vanliga svenska getostvarianter
- Chèvre: mjuk vitmögelost, ofta cylinderformad, med frisk syra.
- Caprin: källarlagrad getost på opastöriserad, dagsfärsk getmjölk, där en viltblommande mögelyta får utvecklas under lagringen.
- Getbrie: krämig getost med vitmögelyta, mellan chèvre och en fastare brie i konsistens.
- Salladsost: lättpressad getost inlagd i vasslelake, med tydlig sälta och syra.
- Allergen: mjölk anges alltid i märkningen, även för getmjölksprodukter.
Servering och förvaring
Chèvre passar klassiskt ihop med honung, medan de fastare, källarlagrade sorterna som Caprin eller en saltad salladsost gör sig bra som del av en bredare ostbricka. Vill du sätta ihop en hel bricka med flera typer av svensk ost finns tips i guiden om ostbricka med svenska ostar.
Getost går att frysa, men flera källor är eniga om att den är bäst när den äts färsk – fryst och tinad getost tenderar att tappa lite av sin ursprungliga textur och smak jämfört med när den är nyss köpt. Förvara osten kallt i kylen och slå in den löst efter öppning för att undvika att den torkar ut eller tar smak av annat.
Annonslänkar
Handla svensk getost som gåva eller till hushållet
Ostogram samlar ost och delikatesser i lådor som skickas hem.
Se sortimentetFöredrar du en fastare, komjölksbaserad hårdost i stället finns Västerbottensost och prästost beskrivna i egna guider. För fler skafferivaror att duka fram bredvid osten finns delikatessinläggningar hos Delitea.
Vad ger getost dess speciella syrlighet?
En del av syrligheten kan komma från fria fettsyror som kaprinsyra i getmjölken, men det är inte den enda förklaringen. Getost har fått sitt namn efter getmjölken den görs av.
Vad är skillnaden mellan chèvre och Caprin?
Chèvre är en mjuk, ofta cylinderformad vitmögelost. Caprin är en svensk källarlagrad getost på opastöriserad mjölk, där en mögelyta får utvecklas under lagringen.
Kan man frysa getost?
Ja, men getost är bäst när den äts färsk. Fryst och tinad getost kan tappa något av sin ursprungliga textur och smak.
Finns det källarlagrade svenska getostar?
Ja, bland annat jämtländsk vit källarlagrad getost, en tradition som enligt regionala källor funnits i trakten i över 1000 år, och Caprin med rötter i Västernorrland.
Passar getost på en svensk ostbricka?
Ja, en getost ger gärna den syrliga kontrast som en bra ostbricka behöver. Läs mer i guiden om ostbricka med svenska ostar.
