Prästost – den klassiska frukostosten
Prästost hör till de mest välbekanta ostarna på svenska frukostbord, men få känner till varför den heter som den gör. Här går vi igenom ursprunget, vad som skiljer den från släktingen Svecia, och hur du får den att hålla längre i kylen.
Från kyrkoskatt till frukostbordets favorit
Prästost är en svensk grynpipig hårdost av komjölk, nära släkt med Svecia, med normalt 45–50 procent fett i torrsubstansen. Namnet kommer av att osten en gång i tiden betalades som en form av skatt till prästerskapet, tillverkad av mjölk från hela socknen. Redan år 1741 skrev Carl von Linné uppskattande om osten och menade att den som tillverkades hos prästerna av hela socknens mjölk stod sig väl mot både övrig svensk ost och den holländska.
Det krävdes stora mängder mjölk för att göra en enda prästost: med omkring 12 kilo mjölk per kilo ost kunde en ost på uppemot 50 kilo behöva en hel byas mjölkproduktion. I takt med att mejeriindustrin växte fram runt sekelskiftet 1900 tappade den ursprungliga formen av prästost fart och var nära att försvinna helt, innan den moderna, mer storskaliga versionen tog över hyllorna.
Kort om prästost
- Typ: grynpipig hårdost av komjölk, nära släkt med Svecia.
- Fetthalt: normalt 45–50 procent fett i torrsubstans.
- Lagring: gul hårdost av den här typen lagras vanligen minst 3 månader, ofta längre – 6, 12, 18 eller 24 månader.
- Karaktär: lagom sälta, en liten sötma och syrlighet, ofta med en lätt beska mot slutet och en krämig konsistens.
- Allergen: mjölk ska alltid anges tydligt i märkningen.
Prästost eller Svecia – vad är skillnaden?
Prästost och Svecia räknas som nära släktingar bland de svenska grynpipiga hårdostarna, och båda ystas på liknande sätt av komjölk. Skillnaden ligger snarare i lagringsgrad och de exakta ysttekniska detaljer varje mejeri använder, vilket gör att smaken kan variera märkbart mellan olika tillverkares versioner även om ostarna hör till samma familj. Vill du jämföra med en tredje svensk hårdost finns Västerbottensost beskriven i en egen guide, med sin betydligt längre lagringstid och kraftigare smak.
Annonslänkar
Handla prästost och andra svenska hårdostar
Ostogram skickar hem ost och delikatesser som gåva eller till det egna skafferiet.
Se sortimentetFörvaring: undvik plastfolien
Precis som andra hårdostar mår prästost bäst av att slås in i bakplåtspapper eller ostpapper i stället för tät plastfolie, som annars gör osten fuktig och svettig i kylen. Många hushåll förvarar dessutom osten med osthyveln kvar i förpackningen, vilket enligt flera källor snarare ökar risken för att osten torkar ut eller tar smak av annat i kylen. Slå in den löst efter varje användning och förvara den i kylens nedersta, kallaste del för bästa hållbarhet.
Vill du sätta samman en hel ostbricka med prästost som en av basostarna finns fler tips i guiden om ostbricka med svenska ostar. Letar du efter fler skafferivaror att duka fram bredvid finns delikatessinläggningar hos Delitea.
Varför heter osten prästost?
Namnet kommer av att osten historiskt betalades som en form av skatt till prästerskapet, tillverkad av mjölk från hela socknen.
Vad är skillnaden mellan prästost och Svecia?
Båda är nära släkt och ystas på liknande sätt av komjölk, men skiljer sig i lagringsgrad och ysttekniska detaljer mellan olika mejerier, vilket ger olika smak.
Hur länge lagras prästost?
Gul hårdost av den här typen lagras normalt minst tre månader, men ofta betydligt längre – 6, 12, 18 eller 24 månader.
Hur ska man förvara prästost i kylen?
Slå in osten i bakplåtspapper eller ostpapper i stället för tät plastfolie, och förvara den i kylens nedersta, kallaste del.
Passar prästost på en svensk ostbricka?
Ja, prästost fungerar ofta bra som en av de mellanlagrade basostarna. Läs mer i guiden om ostbricka med svenska ostar.
